Oro och stress - vad du kan göra själv för att hantera anspänning

Även om oro är en jobbig känsla som kan vara svår att bli av med, är det en helt naturlig del av livet att vi oroar oss för saker. Det är inget konstigt att vi till och från känner oro och bekymrar oss för våra närstående, vårt yrkesliv eller saker som vi upplever i vårt privatliv. Genom att oroa oss bearbetar vi våra upplevelser och smälter intryck. Det är först när oron gör det svårare för oss att fungera som vanligt i vår vardag, som vi bör vara uppmärksamma.

Då kan det också vara bra att undersöka vilken hjälp som finns att tillgå, för det finns saker man kan göra själv för att minska sin oro. I den här artikeln går vi igenom vad som sker i kroppen när vi är oroade eller stressade, vilka orsakerna kan vara och vad man kan göra för att mildra och dämpa oron.

 

När blir oro ett problem?

Lättare oro är som sagt helt naturligt och mår allra bäst av att inte förstoras upp. Tvärtom, att tänka för mycket på att man känner sig bekymrad kan istället öka oroskänslan. Det är egentligen först när oron blir orimligt stor som den kan bli en börda. Detsamma gäller stress.

Positiv stress för oss framåt och gör att vi får saker gjort. Negativ stress å andra sidan är skadlig och kan medföra andra besvär som att man tappar aptiten, får ont i magen eller får sömn- och koncentrationssvårigheter.

 

Orsaker till oro och anspänning

Det är inte alltid som vi känner till de bakomliggande orsakerna till att vi känner oro. Den finns bara där. I andra situationer beror oron på mer konkreta händelser eller skeenden i livet. Vi kan oroa oss för en närstående som är sjuk, eller känns stress inför framtiden, både vad gäller vårt yrkes- eller privatliv. Många oroar sig också över hur de uppfattas av andra. Man kanske känner sig utanför eller olik personer och grupper i sin närhet. Inte sällan kan känslan ”att inte duga till” medföra stress och skapa oroskänslor.

 

Vad händer i kroppen när vi är stressade eller oroade?

Det finns mycket som tyder på att stressreaktioner kommer ifrån tidigare perioder i människans utveckling, när vi i större utsträckning än idag utsattes för fysiska hot. Kroppen sattes helt enkelt i ”högsta beredskap” när ett hot dök upp. Man pratar ibland om så kallat ”fight or flight”-beteende, vilket innebär att kroppen vid upplevd fara ställer in sig på att fly eller försvara sig.

Vi reagerar på samma sätt idag, även om hoten idag oftare är mer diffusa till sin karaktär. Idag oroar vi oss för framtiden eller över att få vardagspusslet att gå ihop. Vi känner oss kanske otillräckliga eller funderar på problem i våra nära relationer. Många av dessa ”hot” är pågående och har inte ett tydligt slut (som vid till exempel en fysisk fara), vilket gör att hjärnan inte slutar att hålla kroppen i beredskap. Detta kan resultera i olika typer av fysiska besvär.

Vissa av oss blir lättare oroliga och stressade än andra. Dels beror det på att vi är olika som personer, dels beror det på att vi upplevt och erfarit olika saker tidigare i livet. Därför reagerar även kroppen olika – och olika mycket – från individ till individ när vi utsätts för stressande situationer.

 

Att se tecknen på stress

När stressen för med sig ångestkänslor och man mår dåligt av den, brukar det räknas som negativ stress. Att känna till symptom och tecken på negativ stress är viktigt för att ta steg i rätt riktning och minska stressen i sitt liv. Tecken på att man är stressad på ett negativt sätt kan till exempel vara att man:

  • sover dåligt
  • känner sig trött även om man har sovit
  • ofta får huvudvärk eller magont
  • spänner sig, vilket kan medföra att man får ont i nacken eller axlarna
  • får hjärtklappning
  • inte har lust att göra saker som man i vanliga fall tycker om att göra
  • känner sig likgiltig eller ointresserad av det som händer omkring en
  • är lättirriterad och lätt ”tänder till” och blir arg
  • har svårare att koncentrera sig och glömmer bort saker
  • känner sig rastlös och har svårt att ta det lugnt

 

Är det oro, stress eller ångest?

Ofta när man pratar om stress, oro och ångest till vardags är det vanligt att man menar ungefär samma sak. Man kanske uttrycker att man ”har ångest över att hålla föredrag” eller att man har ångest ”över att få tiden att räcka till”. Om man använder ångest för mer vardagliga tillstånd av oro, handlar det i de flesta fall om tillfällig stress av mer övergående karaktär. Ångest är egentligen något mer. Det är när oro och rädsla tar en så stor plats i livet, att man blir begränsad i hur man fungerar i vardagen.

Men för att skilja på ångest, stress och oro kan man använda följande kategorisering:

  • Stress är en naturlig reaktion i kroppen, som är bra när man behöver göra något snabbt eller har bråttom. Men om kroppen inte hinner vila efter att man har stressat eller om man är stressad fast man inte har bråttom, kan stressen bli ett problem.
  • Oro och rädsla är en naturlig del av livet. Det signalerar för oss att något är farligt så att vi kan undvika det eller förbereda oss på att klara av det.
  • Ångest är när man känner oro och rädsla fast det inte finns någon fara. Känslorna av oro och rädsla tar över livet så att man inte kan göra vanliga saker längre och man blir begränsad i sin vardag.

 

Är det alltid dåligt med oro?

Det är nog få människor som upplever att oro är något positivt. Men, med det sagt, kan oro som allt annat ha positiva ”bieffekter”. Vi kanske får fler saker gjorda, ändrar på hur vi gör saker och blir mer vakna för olika saker som kan hända. Vi blir helt enkelt förberedda och tänker igenom saker innan de sker. Det kan också göra att vi kommer på nya, kreativa lösningar på saker.

Det är först om oron tar väldigt stort utrymme i någons liv som den kan verka hämmande och hindra personen från att vara sig själv, eller göra det den vill.

 

Vad kan man göra själv?

I de flesta tillfällen finns det saker du kan göra själv för att hantera stress och minska oron. Om du vet med dig att det är någon särskild anledning till din oro kan du arbeta för att hitta förhållningssätt som hjälper dig komma vidare och undvika ältande. Många blir hjälpta av mindfulness och avslappningsövningar.

Att hålla din kropp i god form genom goda, regelbundna matvanor och träning ger bättre ork. Att trötta ut kroppen fysiskt brukar också underlätta insomning och förbättra sömn, vilket ger dig bättre förmåga att hantera stressiga situationer.

Du kan också bli hjälpt av att prata med någon som du har förtroende för. Och sist, men inte minst, så är det bra att ta sig tid att hitta på kul saker. Även om det kanske inte känns så i stunden, kan det vara bra att ta en paus med vänner, familj eller andra när man är stressad.

 

Neurol kan hjälpa!

Neurol™ är ett receptfritt växtbaserat läkemedel som används vid lindrig oro och sömnrubbningar. Det innehåller extrakt från vänderot (Valeriana officinalis) som innehåller aktiva ämnen med en milt rogivande effekt. Neurol™ kan därför dämpa lindrig oro och förbättra sömnen. Finns att köpa receptfritt på ditt närmaste apotek.

 

Källor:

1177.se

Barn och ungdomspsykiatri i Stockholms läns landsting

Oro och stress - vad du kan göra själv för att hantera anspänning

Även om oro är en jobbig känsla som kan vara svår att bli av med, är det en helt naturlig del av livet att vi oroar oss för saker. Det är inget konstigt att vi till och från känner oro och bekymrar oss för våra närstående, vårt yrkesliv eller saker som vi upplever i vårt privatliv. Genom att oroa oss bearbetar vi våra upplevelser och smälter intryck. Det är först när oron gör det svårare för oss att fungera som vanligt i vår vardag, som vi bör vara uppmärksamma.

Då kan det också vara bra att undersöka vilken hjälp som finns att tillgå, för det finns saker man kan göra själv för att minska sin oro. I den här artikeln går vi igenom vad som sker i kroppen när vi är oroade eller stressade, vilka orsakerna kan vara och vad man kan göra för att mildra och dämpa oron.

 

När blir oro ett problem?

Lättare oro är som sagt helt naturligt och mår allra bäst av att inte förstoras upp. Tvärtom, att tänka för mycket på att man känner sig bekymrad kan istället öka oroskänslan. Det är egentligen först när oron blir orimligt stor som den kan bli en börda. Detsamma gäller stress.

Positiv stress för oss framåt och gör att vi får saker gjort. Negativ stress å andra sidan är skadlig och kan medföra andra besvär som att man tappar aptiten, får ont i magen eller får sömn- och koncentrationssvårigheter.

 

Orsaker till oro och anspänning

Det är inte alltid som vi känner till de bakomliggande orsakerna till att vi känner oro. Den finns bara där. I andra situationer beror oron på mer konkreta händelser eller skeenden i livet. Vi kan oroa oss för en närstående som är sjuk, eller känns stress inför framtiden, både vad gäller vårt yrkes- eller privatliv. Många oroar sig också över hur de uppfattas av andra. Man kanske känner sig utanför eller olik personer och grupper i sin närhet. Inte sällan kan känslan ”att inte duga till” medföra stress och skapa oroskänslor.

 

Vad händer i kroppen när vi är stressade eller oroade?

Det finns mycket som tyder på att stressreaktioner kommer ifrån tidigare perioder i människans utveckling, när vi i större utsträckning än idag utsattes för fysiska hot. Kroppen sattes helt enkelt i ”högsta beredskap” när ett hot dök upp. Man pratar ibland om så kallat ”fight or flight”-beteende, vilket innebär att kroppen vid upplevd fara ställer in sig på att fly eller försvara sig.

Vi reagerar på samma sätt idag, även om hoten idag oftare är mer diffusa till sin karaktär. Idag oroar vi oss för framtiden eller över att få vardagspusslet att gå ihop. Vi känner oss kanske otillräckliga eller funderar på problem i våra nära relationer. Många av dessa ”hot” är pågående och har inte ett tydligt slut (som vid till exempel en fysisk fara), vilket gör att hjärnan inte slutar att hålla kroppen i beredskap. Detta kan resultera i olika typer av fysiska besvär.

Vissa av oss blir lättare oroliga och stressade än andra. Dels beror det på att vi är olika som personer, dels beror det på att vi upplevt och erfarit olika saker tidigare i livet. Därför reagerar även kroppen olika – och olika mycket – från individ till individ när vi utsätts för stressande situationer.

 

Att se tecknen på stress

När stressen för med sig ångestkänslor och man mår dåligt av den, brukar det räknas som negativ stress. Att känna till symptom och tecken på negativ stress är viktigt för att ta steg i rätt riktning och minska stressen i sitt liv. Tecken på att man är stressad på ett negativt sätt kan till exempel vara att man:

  • sover dåligt
  • känner sig trött även om man har sovit
  • ofta får huvudvärk eller magont
  • spänner sig, vilket kan medföra att man får ont i nacken eller axlarna
  • får hjärtklappning
  • inte har lust att göra saker som man i vanliga fall tycker om att göra
  • känner sig likgiltig eller ointresserad av det som händer omkring en
  • är lättirriterad och lätt ”tänder till” och blir arg
  • har svårare att koncentrera sig och glömmer bort saker
  • känner sig rastlös och har svårt att ta det lugnt

 

Är det oro, stress eller ångest?

Ofta när man pratar om stress, oro och ångest till vardags är det vanligt att man menar ungefär samma sak. Man kanske uttrycker att man ”har ångest över att hålla föredrag” eller att man har ångest ”över att få tiden att räcka till”. Om man använder ångest för mer vardagliga tillstånd av oro, handlar det i de flesta fall om tillfällig stress av mer övergående karaktär. Ångest är egentligen något mer. Det är när oro och rädsla tar en så stor plats i livet, att man blir begränsad i hur man fungerar i vardagen.

Men för att skilja på ångest, stress och oro kan man använda följande kategorisering:

  • Stress är en naturlig reaktion i kroppen, som är bra när man behöver göra något snabbt eller har bråttom. Men om kroppen inte hinner vila efter att man har stressat eller om man är stressad fast man inte har bråttom, kan stressen bli ett problem.
  • Oro och rädsla är en naturlig del av livet. Det signalerar för oss att något är farligt så att vi kan undvika det eller förbereda oss på att klara av det.
  • Ångest är när man känner oro och rädsla fast det inte finns någon fara. Känslorna av oro och rädsla tar över livet så att man inte kan göra vanliga saker längre och man blir begränsad i sin vardag.

 

Är det alltid dåligt med oro?

Det är nog få människor som upplever att oro är något positivt. Men, med det sagt, kan oro som allt annat ha positiva ”bieffekter”. Vi kanske får fler saker gjorda, ändrar på hur vi gör saker och blir mer vakna för olika saker som kan hända. Vi blir helt enkelt förberedda och tänker igenom saker innan de sker. Det kan också göra att vi kommer på nya, kreativa lösningar på saker.

Det är först om oron tar väldigt stort utrymme i någons liv som den kan verka hämmande och hindra personen från att vara sig själv, eller göra det den vill.

 

Vad kan man göra själv?

I de flesta tillfällen finns det saker du kan göra själv för att hantera stress och minska oron. Om du vet med dig att det är någon särskild anledning till din oro kan du arbeta för att hitta förhållningssätt som hjälper dig komma vidare och undvika ältande. Många blir hjälpta av mindfulness och avslappningsövningar.

Att hålla din kropp i god form genom goda, regelbundna matvanor och träning ger bättre ork. Att trötta ut kroppen fysiskt brukar också underlätta insomning och förbättra sömn, vilket ger dig bättre förmåga att hantera stressiga situationer.

Du kan också bli hjälpt av att prata med någon som du har förtroende för. Och sist, men inte minst, så är det bra att ta sig tid att hitta på kul saker. Även om det kanske inte känns så i stunden, kan det vara bra att ta en paus med vänner, familj eller andra när man är stressad.

 

Neurol kan hjälpa!

Neurol™ är ett receptfritt växtbaserat läkemedel som används vid lindrig oro och sömnrubbningar. Det innehåller extrakt från vänderot (Valeriana officinalis) som innehåller aktiva ämnen med en milt rogivande effekt. Neurol™ kan därför dämpa lindrig oro och förbättra sömnen. Finns att köpa receptfritt på ditt närmaste apotek.

 

Källor:

1177.se

Barn och ungdomspsykiatri i Stockholms läns landsting